Kulturmininster Lena Adelsohn Liljeroth (M) vill se fler volontärer inom svensk kultursektor. "– Jag vill stimulera våra myndigheter - museer, konsthallar med mera - att jobba mer med volontärer. Det är ett bra sätt att nå ut till grupper man tidigare inte har haft så mycket kontakt med. Vi har mycket att lära, inte minst från den anglosaxiska världen." (DN 19/11)
Därför ändras också de berörda myndigheternas uppdrag. Det frivilliga arbetet skrivs enligt artikeln in i berörda myndigheternas regleringsbrev för år 2011, som passande nog är europeiskt volontärår.
Statsreglerat oavlönat frivillighetsarbete - det är ett förslag i attentatens och jubelfesternas tidevarv som gått varvet runt.
Kultursektorn (varav en stor del återfinns även inom akademien) bärs i dag upp av ideellt arbete. Vi skriver artiklar gratis eller i princip gratis, är redaktörer gratis eller i princip gratis,ordnar konferenser och seminarium och workshops och föreläser gratis eller i princip gratis, klipper biljetter och bär musikinstrument gratis, klistrar affischer, guidar internationella gäster gratis eller i princip gratis. Ja, ni förstår poängen.
Allt detta gör vi frivilligt. För att vi älskar det vi gör, för att vi tror på det vi gör, för att vi tror på varandra: kulturen, vetenskapen, litteraturen, konsten. Skälen är säkert lika många som vi är frivillighetsarbetare, men drivkraften är sällan ekonomisk.
Den enorma kraft och potentiel som finns i detta frivillighetsarbetande borde uppmärksammas och nyttjas genom förbättrade villkor för människor inom kultursektorn (och andra sektorer som baserar en stor del av sitt arbete på frivillighetsarbete), inte sämre. Även engagerade människor som tror på en stark stat har en gräns. För min del går den (bl.a.)när staten reglerar mitt frivillighetsarbetande i statliga myndigheters regleringsbrev. Då säger jag upp mitt oskrivna volontärskontrakt med staten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar