Dagens Medierna (P1) uppmärksammade ett fenomen som tydligen är omdiskuterat i USA, men som det fortfarande är relativt tyst om i Sverige: vetenskapligt spökskriveri som producerar manipulerade vetenskapliga artiklar. Det handlar om forskare som mot pengar skriver under artiklar författade av privata företag med stora intressen i specifika branscher. Framför allt handlar det om läkemedelsindstrin som uppenbarligen ligger bakom artiklar som framställer ny medicin eller behandling i ljusare dager än forskningen visar.
2009 års februarinummer av PLOS medicine, en peer review open access tidskrift, diskuterar fenomenet och problemet. Några av de åtgärder de föreslår är tydligare redogörelser för vad forskaren ansvarat för i artikeln och vilka intressen man representerar (vilket även inkluderar tidskriften). Det handlar om att göra själva forskningsprocessen mer transparent, men även forskaren, så att den livsavgörande kvalitetssäkringen kan ske och förlorat förtroendekapital återvinnas.
Även om inte humaniora riskerar att drabbas av spökskriveri av de skäl som är aktuella inom de vetenskapsgrenar som är lierade med de stora pengarna länder problemet till eftertanke även för oss humanister. Hur ser våra kvalitetssäkrande system ut? Hur skapar vi förtroende för våra vetenskapliga resultat och för vår verksamhet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar