På Dagens Nyheters vetenskapssidor är vetenskap detsamma som medicin, teknik, naturvetenskap. Här får vi ta del av initierade artiklar om nya betydelsefulla vetenskapliga resultat från nämnda discipliner (eller forskningsfält) under rubriker som ”I elitfabriken kartläggs livets byggstenar”, ”Flyttfåglar dummare än stannfåglar”, ”Utfiskningen värre än väntat” och ”Våra förfäder hade sex med neandertalare” – för att bara ta ett axplock från de senaste numren.
De grenar av vetenskapen som vanligtvis klassificeras som humaniora ges inte utrymme på DN:s vetenskapssidor (inte en av de senaste 50 artiklar handlar om humaniora). Detta är naturligtvis inte en svensk företeelse, uppdelningen är densamma i New York Times, Le Monde, Guardian, och det är heller inte förvånande. Men vad har det för betydelse för vår syn på vetenskap? Vår kunskap? Och för vårt samhälle?
I dag söndagen 9 maj 2010 handlar det om Science for Life Laboratory (elitfabriken i rubriken ovan) där vi enligt artikeln finner ”några av Sveriges vassaste forskare och en lång rad av de nyaste och dyraste maskiner som finns att köpa”. Tonen är upphetsad. Förväntansfull : ”2000-talet blir det medicinska århundradet”. Det är stort – enligt artikeln ”big science”. Och större ska det bli. Husen (Jättestora). Apparaturen (stora och dyra). Forskningen. Finansieringen (de största i svensk historia).
Reportaget väcker frågor kring den oheliga allians som finns mellan vetenskapen och kapitalet. Och visar tydligt att det finns en osund fixering vid storlek och dyrbar apparatur. Som om vetenskap endast kan bedrivas i gigantiska högteknologiska laboratorier som bokstavligen kostat – ja vad?
Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt
vetenskapen och kapitalet, dom sitter i samma båt
Men vem som ror och vart vi är på väg - det är det ingen som frågar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar