I Arizona har man inte bara antagit en migrationslag med rasistiska undertoner. Nu tar man nästa steg och vill lagstifta om att förbjuda skolor att undervisa i ”ethnic studies” med argumentet att grundskolans uppgift är att fostra amerikaner och inte uppmuntra till etnisk chauvinism.
I Belgien lagstiftas det om klädesbruk i det offentliga rummet, och även Frankrike som nation vill reglera hur vi får vara iklädda i det offentliga rummet. Eller i alla fall hur kvinnor får vara klädda.
Renhetsdrömmarna sprider ut sig, liksom klädpoliserna. Hur ska vi förhålla oss till dem? Att vi måste förhålla oss är det enda entydiga historien lärt oss. Demokrati och demokratiska rättigheter är ingenting att ta för givet. Förenklat kan man säga att de baseras på den demokratiska skyldigheten att agera som medborgare och göra sin röst hörd.
Renhetsdrömmarna och klädpoliserna är inte direkt relaterade men kan ändå tolkas som uttryck för våra demokratiska samhällens mest fundamentala problem: Kan vi leva tillsammans? Jämlika och olika, som den svenska titeln på en bok av den franske sociologen Alain Touraine lyder.
Touraine argumenterar för att vi endast kan leva tillsammans, ”det vill säga kombinera enheten i ett samhälle med mångfalden av personligheter och kulturer – genom att placera idén om ett personligt subjekt i centrum för vårt tänkande och vårt handlande”. Vi måste alla få möjlighet att utvecklas till och agera som mänskliga subjekt, och också respektera varandra som subjekt. Enkelt och elegant i teorin, något krångligare och mer problematiskt i praktiken. Men vad som är klart är att motsatsen – drömmen som vill ”underkasta alla individer samma universella förnuftslagar eller samma universella religiösa eller historiska lagar har alltid förvandlats till en mardröm, eller till ett maktinstrument.”
Så kan vi leva tillsammans? Jämlika och olika? Vill vi det? Törs vi? Det är dags att visa att vi inte bara kan. Vi vill och törs också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar