Du är vad du läser - Till humanioras försvar 4

”Some books are to be tasted, other to be swallowed, and some few to be chewed and digested.”
Francis Bacon (1605)

Hur är det egentligen med litteraturen? Vad gör den med oss? Är böcker farliga för oss eller nyttiga? Kan man läsa för mycket eller för lite? Och framför allt – finns det rätt och fel litteratur, rätt och fel slags sätt att läsa på? Dessa intressanta och relevanta frågor för litteraturvetare, politiker och framför allt svenska medborgare kunde man skymta i den föregående valrörelsens diskussion kring en nationell litterär kanon. Det var visserligen en något absurd diskussion, men det var i alla fall ett samtal där man talade om böcker och deras funktion i samhället. Nu är det tyst igen.

Dags för en Bacon i tv-rutan. Du är vad du läser. Exakt hur och vad min läsning innebär är en fråga att utreda och diskutera mera. Vad läser vi? Hur läser vi? Varför läser vi? När läser vi? Vad Bacon talar om i citatet ovan 400 år innan Anna Skipper, menar jag, är att olika slags litteratur har olika slags funktioner. Vi behandlar inte alla böcker, alla texter på samma vis, och vi läser inte alla böcker och texter på samma vis alla gånger. Det finns flera sätt att läsa en bok på. Och det behöver vi synliggöra.

På ett vis berör han det som Rita Felski lyfter i sin bok Uses of LIterature (2008): att litteratur har flera funktioner. En och samma bok eller text kan fungera olika beroende på läsare men även beroende på tid och rum – situationen är också avgörande. Ibland läser vi för att få kunskap, ibland för att få tröst. Ett annat tillfälle är det bekräftelse vi söker, en annan gång vill vi bli förtrollade, eller chockade, roade. Listan kan göras lång.

Litteratur, böcker eller texter är inte per se goda eller onda – allt handlar om vad vi gör med dem. Och vilka vi är.